just one more day
Heeej igen!
Vi lever an och livet i Vang Vieng ar inte ett hart liv att leva..
Vi har kommit in i det ganska bra redan. Man gar upp runt 10-11, gar till en restaurang dar man myser upp sig i soffan, bestaller bacon (sjalvklart) och kollar pa ett eller tva avsnitt av Vanner eller Family Guy. Efter det ar det dags att ta sig tillbaka till rummet, ta en drink eller tva (Jared har numera rum med sjuk utsikt sa nu har vi forflyttat rumshanget ner dit istallet for vart rum) innan man tar en tuk tuk till floden.
Dar borjar man med en bucket, satter sig i solen och kor lite drinkinggames. Efter det kanske man spelar lite volleyboll (Mark ar med i Nya Zeelands landslag och jag utnamnde mig sjalv till hans personliga coach, det gav resultat! Och medan Bexy, Marky och Jared spelade lite sant hangde jag med en skotte som inte tyckte whiskyn was to bad. pappa, du hade blivit besviken.), det finns ocksa ol ping pong, ballongleken, fotboll och allt annat daremellan. Sjuk fest med andra ord.
Efter nagra till besok pa olika barer, efter att ha pratat med otaliga onyktra manniskor langs vagen, hoppat nagra ganger i swingen, dansat vid brasan och borjat frysa ar det dags att bege sig tillbaka. Haromkvallen gick vi efter en local som forde oss igenom skogen i totalt morker, barfota och med bergstopparna skymtandes framfor oss. Haftig kansla!!
Tillbaka till byn och dags for en dusch, lite mer Vanner eller Family Guy tillsammans med en middag. Powernap kanske och sen dans pa Q bar. Som sagt, det har livet ar inte svart att leva..
Marky har dock lamnat oss nu sa kvar ar vi, jag, Bexy och Jared. Snart dags for annu en dag pa floden och efter min stora english breakfast ar jag mer an redo! Imorgon aker vi vidare till Vientiane for att pa torsdag flyga ner till Phuket (ja, vi ar trotta pa bussresor nu.)
Och som jag skrivit innan, livet blir inte alltid som man tankt sig. Darfor kommer Bexy aka hem den 5 eller 6 december och jag kommer stanna kvar till den 20onde som var planen fran borjan. Jag har haft sjukt svart att bestamma mig om jag ska aka med henne eller inte men vi har pratat om det och min mamma kanner mig.
"Du kommer bara angra dig om du kommer hem nu."
Det kan ses som sjalviskt av mig att stanna har men vi har pratat mycket om det och jag ar bara inte redo att aka hem. Inte an. Och jag vet att Becka vill aka hem och traffa sin familj sa det blir bra sahar. Jag vet inte hur jag ska lagga upp dom 2 veckorna jag ar ensam an men det ordnar sig.
Nehe, dags att live the moment!
Puss / j.
Vi lever an och livet i Vang Vieng ar inte ett hart liv att leva..
Vi har kommit in i det ganska bra redan. Man gar upp runt 10-11, gar till en restaurang dar man myser upp sig i soffan, bestaller bacon (sjalvklart) och kollar pa ett eller tva avsnitt av Vanner eller Family Guy. Efter det ar det dags att ta sig tillbaka till rummet, ta en drink eller tva (Jared har numera rum med sjuk utsikt sa nu har vi forflyttat rumshanget ner dit istallet for vart rum) innan man tar en tuk tuk till floden.
Dar borjar man med en bucket, satter sig i solen och kor lite drinkinggames. Efter det kanske man spelar lite volleyboll (Mark ar med i Nya Zeelands landslag och jag utnamnde mig sjalv till hans personliga coach, det gav resultat! Och medan Bexy, Marky och Jared spelade lite sant hangde jag med en skotte som inte tyckte whiskyn was to bad. pappa, du hade blivit besviken.), det finns ocksa ol ping pong, ballongleken, fotboll och allt annat daremellan. Sjuk fest med andra ord.
Efter nagra till besok pa olika barer, efter att ha pratat med otaliga onyktra manniskor langs vagen, hoppat nagra ganger i swingen, dansat vid brasan och borjat frysa ar det dags att bege sig tillbaka. Haromkvallen gick vi efter en local som forde oss igenom skogen i totalt morker, barfota och med bergstopparna skymtandes framfor oss. Haftig kansla!!
Tillbaka till byn och dags for en dusch, lite mer Vanner eller Family Guy tillsammans med en middag. Powernap kanske och sen dans pa Q bar. Som sagt, det har livet ar inte svart att leva..
Marky har dock lamnat oss nu sa kvar ar vi, jag, Bexy och Jared. Snart dags for annu en dag pa floden och efter min stora english breakfast ar jag mer an redo! Imorgon aker vi vidare till Vientiane for att pa torsdag flyga ner till Phuket (ja, vi ar trotta pa bussresor nu.)
Och som jag skrivit innan, livet blir inte alltid som man tankt sig. Darfor kommer Bexy aka hem den 5 eller 6 december och jag kommer stanna kvar till den 20onde som var planen fran borjan. Jag har haft sjukt svart att bestamma mig om jag ska aka med henne eller inte men vi har pratat om det och min mamma kanner mig.
"Du kommer bara angra dig om du kommer hem nu."
Det kan ses som sjalviskt av mig att stanna har men vi har pratat mycket om det och jag ar bara inte redo att aka hem. Inte an. Och jag vet att Becka vill aka hem och traffa sin familj sa det blir bra sahar. Jag vet inte hur jag ska lagga upp dom 2 veckorna jag ar ensam an men det ordnar sig.
Nehe, dags att live the moment!
Puss / j.
Kommentarer
Trackback
