bubbles down under

WOHO, vi har overlevt helgen! Klockan ar nu 19.34 och jag bara vantar pa att fa ga och lagga mig for att ANTLIGEN fa aka till Sydney imorgon! For det ryktas om att en viss Vincent finns kvar och det ryktas annu mer om att vi ska fa traffa vara skanska stoltheter? yes, det kanns muy bien!

Igar gick vi in till stan - igen. Vi fick gratis korv av kyrkomanniskor. Valdigt trevliga och dom tyckte att Quambone (det stallet vi ska aka till pa tisdag) lat som att det lag i ett annat land. Kanns ju lite oklart det dar maste jag saga.

Jag syndade. Jag vet, jag ar en hemsk manniska. Men att ga ut fran en affar och kopt klader man verkligen verkligen ar nojd med ar en saaaaa harlig kansla. Kopte knappt nagra klader nagon manad innan vi akte ivag for att spara pengar och att antligen fa gora det.. ja, det ar svart att forklara ;). Blev bara en t-shirt, ett linne och ett par shorts, men anda! :D

Sen pa kvallen drog vi ut pa ett traningspass. Den andra lopturen jag fatt med Becky pa - inte daligt inte daligt! Nar vi vande for att springa tillbaka hande det! FINALLY! Som jag har vantat. Jag kunde springa - fort. Och jag kunde springa langt. Dom andra dagarna har har jag sprungit ungefar 9km (har raknat ut det dar med hjalp av att rakna minutrarna det tar for Richard att kora dit jag vander i 90km/h) pa 55min. Det ar inte okej.
Trodde aldrig jag skulle saga det har men:
Gustav, jag behover ditt peptalk! Jag maste fa hora att jag inte kan ta smarta och att jag ar radd for att ta ut mig. Annars kommer det har aldrig ga vagen.. 9km pa 55min. INTE ok.

Men, som sagt. Igar! Det ar en maktig kansla att veta att man ar pa vag tillbaka till nagot som forsvann for snart ett ar sen. I april forra aret kande jag det. 15km var mitt sista traningspass och det var sa jakla bra. Och igar kande jag det igen. Jag vet att det ar jobbigt att ta sig upp fran noll - jag har gjort det forut. Och jag vet att det tar lang tid. Men igar kande jag for forsta gangen att jag verkligen ar pa vag. Och da mina kara vanner, ar det inte svart att vara lycklig! :)

Sprang imorse igen, innan staden vaknat och innan varmen blivit for jobbig. Gick inte lika bra - saklart. Och mitt smalben oroar mig. Har haft riktigt ont i nagra veckor nu och det verkar inte ga over.. borde vila fran springningen men det ar sa himla svart. Kan bero pa att jag behover nya loparskor. Far se, far se.

Nu steker dom lok harborta och Johanna borjar grata.. haha, dom maste ju tro att jag laser nagot riktigt hemskt har nu.

Igar blev folk utslangda ocksa! Den storsta action vi haft har sen vi kom hit. Dom blev riktigt arga.. shit happens som jag brukar saga. Men tycker anda lite synd om dom och var favoritfransman forsvann :( BUHU!
Har bott med tva fransyskor den senaste veckan i vart lilla dubbelrum for att fa det billigare och dom flyttade till ett annat rum idag. Sa nu ar det bara vi igen. Hander mycket nu alltsa.

Och den storsta action vi haft idag var att det borjade regna nar vi hangt ut var tvatt for att torka. Da fick vi springa lite. Ja, ni marker ju sjalva hur mycket det hander harborta i Hunter Valley!

Idag nar vi at toast sa ar det lite highlights fran Roger Federer och jag fragar Becky:
- Ser du vem det ar?
Hon ser lite osaker ut.. ler mot mig och svarar:
- Bjorn Borg?
Jomenvisst, harligt!

Herr och Fru Frukost har forsvunnit ocksa! Vi tror det var i protest mot att dom blev utslangda men det ar lite oklart det dar. Hander som sagt mycket nu!

Annars ar allt bra. Vi langtar inte hem, nagon av oss. Forutom till maten. Nudlar ar ingen gourmetmat direkt. Jag saknar mamis chili con carne, papis pankisar och att bara ata pasta med kottfarssas typ. Jag saknar mina frukostar darhemma ocksa. Att ga fran fil med russin, macka och frukt med c-vitamin brus till tva rostade mackor och ett glas juice ar inte heller sa kul.
Men vi ar i Australien, vi mar bra och vi skrattar storre delen av dygnet. Kan vi klaga? Nej, jag tror faktiskt inte det :)

Nu ska jag svara pa lite mail och vanta pa att klockan blir tio sa man kan ga och lagga sig utan att behova ligga i sangen i tva timmar for att kunna somna.
Och imorgon drar vi vidare mot nya aventyr - livet leker!

Tell me I should stick around for you
Tell me I could have it all

cheeers mates! / j.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0