- dead body shop

Heeeej!
Idag var man hemma från skolan. Och nej, Ivan, jag skolkade inte!! Du skulle hört mig imorse, jag var jättetäppt ju :( Jag är inte som dig liksom!

Men iaf, somnade om till tiotiden och därefter gick jag DIREKT för att läsa, hann precis sätta mig när jag kom på hur illa jag skulle må om jag inte skulle äta frulle så PRECIS när jag satt mig för andra gången med en macka och en mugg O'boy ringde telefonen. Det var mamsen som påminde mig om att sjukanmäla mig (vilket jag gjorde sen ändå).

Iaf, när jag väl satt mig och började läsa tvingade jag mig själv att läsa typ 50 sidor (hade typ 140sidor kvar imorse när jag började). Boken var inte så jäkla kul men jag klarade mig igenom 50sidor :D Efter det vare dags för en paus och för att se den tecknade Ringaren i Notre Dame (ja, det är ju faktiskt den boken jag läser!).

Då insåg jag snabbt att det inte alls är som i boken, vilket är skittråkigt :( Gott folk, jag vill bara säga, Claude Frollo är en väldigt snäll människa dom 350 första sidorna i boken! Alltså inte genomelak som han är i filmen, han är faktiskt präst egentligen!!! Och kapten Febus (som Esmeralda blir kär i i filmen) är faktiskt bara jätteelak i boken! Jävla Disney som fick mig att lipa också.. när Esmeralda och Febus kysser varandra och Quasimodo ser på, fy fan!

Iaf, sen pluggade jag lite matte och PRECIS när jag skulle sätta mig med boken igen ringde mormor (såg det som ett tecken så när vi pratat klart så la jag mig i sängen och sov lite). Iaf, när jag väl börjat läsa igen så läste jag 50sidor till och då började boken bli riktigt bra så ville inte läsa ut riktigt än :P

Hoppade lite hopprep, duschade och pratade med pappsen som precis kom hem. Sen läste jag ut boken och jävlar vad jag grät! Antar att ingen av er som läser tänkt att läsa Ringaren i Notre Dame (orginalet som är skrivet på 1800-talet) så kan ju berätta att ALLA dog i slutet! Förutom Gringoire och Febus, herregud! Man hittade Quasimodos skelett bredvid Esmeraldas, så himla vackert! Hon blev hängd och han gick dit för att dö bredvid hennes kropp. Ja, ni kan bara tänka er hur mycket jag lipade!

Well, lite matte, lite myggbyggande (se mitt verk på bdb!) och lite prat med Joakim <3 <3 <3 och toast :D Sen blev det Prison Break och dags för att lipa för tredje gången! Den serien får verkligen mig att gråta och skratta om vartannat. Idag störtlipade jag, pappa kom och frågade om nån jag kände dött (och snäll som jag är tänker jag inte spoila det för er som inte sett säsong 3 än, så tänker inte skriva vad jag svarade på den frågan!) Aja, tre minuter senare skrattade jag och var lycklig samtidigt som tårarna rann nerför kinderna. Herregud.. vilka humörsvängningar!

Imorgon vankas det partaj!
Puss/Johanna

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0