gamla inlägg ^^
Läser igenom massa gamla inlägg från gamla bloggen.. Ojski..
"ni fick mig att inse att man inte behöver bli vuxen, någonsin. tack.
Ibland sitter jag där och undrar vart tiden tog vägen?! Herregud, jag var nyss 7 år och hypernervös, för livet, för skolan, för allt.
Sen kom allt det där man lärde sig. Att läsa, skriva, räkna. Umgås. Leka. Hitta kompisar.
På mellanstadiet blev inget bättre. Man trodde man var på väg att bli vuxen, man ville bli äldre man ville längre än dig man ville ha mer.
Högstadiet var nog min bästa tid. Iallafall sista året. Då man lärde sig ta vara på allt det där som fanns, istället för att vilja ha mer.
Jag lärde mig så förbannat mycket på dom där tre åren..
& nej, då menar jag inte att kontinenterna ligger på plattor eller att koldioxid gör allt bättre och sämre. & nej, inte om elektroder eller ekvationer. & nej, inte om verb eller adjektiv. jag lärde mig nog mer om substantiv faktiskt. känslor. allt det där som kommer tillbaka till en ibland.
känslan av en viss blick i korridoren, känslan av gemenskapen bland borde, känslan av lycka i klassrummen, känslan av frihet på väg till elias. allt det där, som inte finns längre..
Jenny&Johan lärde mig nog mer än vad jag någonsin lärt mig i mitt liv. Eller.. kanske inte mer, men helt klart något av det viktigaste. Det där med att acceptera varandra, försöka göra världen bättre. Och dom lugnade mig mer än någon inför framtiden.
(för någonstans där emellan mellanstadiet och högstadiet insåg man att man var tryggare som barn)
Helt plötsligt stod man där med ändrad åsikt. Varför bli vuxen, när man är som tryggast i pappas knä eller med mammas mat?
det är så mycket jag inte förstått än, och det är så mycket kvar att uppleva i livet. men nu går jag på gymnasiet, det är två år kvar i skolan och jag vet att jag bara vill tillbaka. till tiden innan skolan, till allt det där man inte kommer ihåg längre..
för någonstans på vägen blev vi vuxna"
Ah, hjälp... ibland vill jag tillbaka dit, till Norråsa :/
Ne, nu äre dags att ta tag i sitt liv. Ciao fuckeros!
"ni fick mig att inse att man inte behöver bli vuxen, någonsin. tack.
Ibland sitter jag där och undrar vart tiden tog vägen?! Herregud, jag var nyss 7 år och hypernervös, för livet, för skolan, för allt.
Sen kom allt det där man lärde sig. Att läsa, skriva, räkna. Umgås. Leka. Hitta kompisar.
På mellanstadiet blev inget bättre. Man trodde man var på väg att bli vuxen, man ville bli äldre man ville längre än dig man ville ha mer.
Högstadiet var nog min bästa tid. Iallafall sista året. Då man lärde sig ta vara på allt det där som fanns, istället för att vilja ha mer.
Jag lärde mig så förbannat mycket på dom där tre åren..
& nej, då menar jag inte att kontinenterna ligger på plattor eller att koldioxid gör allt bättre och sämre. & nej, inte om elektroder eller ekvationer. & nej, inte om verb eller adjektiv. jag lärde mig nog mer om substantiv faktiskt. känslor. allt det där som kommer tillbaka till en ibland.
känslan av en viss blick i korridoren, känslan av gemenskapen bland borde, känslan av lycka i klassrummen, känslan av frihet på väg till elias. allt det där, som inte finns längre..
Jenny&Johan lärde mig nog mer än vad jag någonsin lärt mig i mitt liv. Eller.. kanske inte mer, men helt klart något av det viktigaste. Det där med att acceptera varandra, försöka göra världen bättre. Och dom lugnade mig mer än någon inför framtiden.
(för någonstans där emellan mellanstadiet och högstadiet insåg man att man var tryggare som barn)
Helt plötsligt stod man där med ändrad åsikt. Varför bli vuxen, när man är som tryggast i pappas knä eller med mammas mat?
det är så mycket jag inte förstått än, och det är så mycket kvar att uppleva i livet. men nu går jag på gymnasiet, det är två år kvar i skolan och jag vet att jag bara vill tillbaka. till tiden innan skolan, till allt det där man inte kommer ihåg längre..
för någonstans på vägen blev vi vuxna"
Ah, hjälp... ibland vill jag tillbaka dit, till Norråsa :/
Ne, nu äre dags att ta tag i sitt liv. Ciao fuckeros!
Kommentarer
Trackback
