JOHANNA

EYYY!
Jao, efter en hård dag med engelskan åkte jag och mami ner till stan. Köpte en färg till mitt hår igen. Det blonda lyser liksom igenom ;P, fast det kanske är som papi säger; En gång blond, alltid blond.. HMM.

Well, sen styrde familjen Åkesson (minus Emilia) bilen mot Björköby. Jag körde för att vara exakt ^^. Till den andra familjen Åkesson iaf, d.v.s min papis bror och mina två kusiner. Den "lilla" farbrorn fyllde ju år. Och som vanligt blev det alldeles för mycket skratt för mig. Eller som UffeBuffe ville uttrycka sig; alldeles för mkt cider. Iaf, vi började snacka om mina slöjdkunskaper i mellanstadiet.. (dom var ju inte det bästa, if you remember). Så kom vi in på Gustavs mellanstadietid och hans sjuka tävlingar han hade ibland. Han och nån mer tävlade alltid om vem som kunde komma igen stängslet. Och då blev det alldeles för mkt skratt, så jag fick kramp i magen. Jag föreställde mig Gustav som liten (ni som vet hur han såg ut, förstår) när han fastnar mellan spjälorna med sitt huvud.
Ah, ne, det var inte så kul för er som inte vet hur Gustav såg ut när han var liten. Hans huvud var alldeles för stort i jämförelse med hans kropp iaf :D Hahah.

Och efter några timmar där så åkte vi hem igen, och det var fullmåne. MYCKET vajjert :). När vi kom hem sprang jag och Albin till TV'n för att kolla på Heroes. HUR BRA ÄR DET INTE? min nya idol är helt klart HIRO :D. Skönast i världen ju! ^^

TAGGA KLASSFERRE! Jag har nog aldrig varit så taggad på fest ju ;P Haha. Och imorgon ska jag och Malle laga mat åt Emo-Kim och Toppe. Muy bien, muy bien! Hoppas deras brandlarm funkar och sådär iaf... Haha, på tal om Malle. Dom är ju inte riktigt smarta alltså.. Idag, när jag sitter här hemma så ringer Malin;
- Johanna, var är vi?
- Va? Jag är hemma?
- VA?! Är du redan hemma? Hur fort sprang ni?
- Eh.. vi sprang bara, vadå då?
- Ne, vi orienterar och vi är vilse tror jag..
- Jaha..?
Sen försöker hon förklara vart dom är och genom ett under fattar jag faktiskt var dom är :P Försöker förklara vart dom ska och hon fattade.
10 min senare ringer Beac upp (som orienterade med Malin):
- Vi är vilse igen.
- Jaha, var är ni nu då?
- Alltså, vi är på stigen, vi gick precis över ett nerfällt träd.
- EHH.. JAHA?
- Vet du var vi är?
- Nee? Har ni gått över en bäck?
- JA!
- Vart gick ni efter det?
- Rakt fram?
- Det var ingen stig rakt fram, ni skulle gått vänster..
- Jaha...

Ja, herregud. Livet är inte lätt ibland.
Hejdå och godnatt fuckers! / Johanna